I torsdags natt dog avled Michael Jackson av en hjärtattack.
Jag fick själv nyheten via twitter. På bara några minuter kom samma budskap upp i statusfälten hos flera av de jag valt att följa.
Efter ungefär tio minuter var orden ”Michael Jackson” nummer ett trending topic på twitter. Kanske inte så konstigt då det naturligtvis var en verklig världsnyhet. På flera stora tidningsredaktioner avstannade jobbet, för att bara några minuter senare sätta igång igen med dubbel insats. Löpsedlar och mittuppslag ritades om.
Och på twitter spreds nyheten som en löpeld. Inget konstigt med det, men ungefär en timme in i nyhetens livstid hände något väldigt märkligt.
På flera håll ”retweetades” (dvs. ompostades) nyheten om andra kändisars död. Först poppade ”nyheten” att Jeff Goldblum avlidit i en klättringsolycka i Nya Zeeland under en inspelning av hans nya film. Några minuter senare kom även nyheten att Harrison Ford förolyckats. Under en timme eller så spreds rykten om att flera andra framstående Hollywood-skådespelare och artister avlidit.
Naturligtvis avfärdades ryktena ganska snabbt som ren bluff. Men ändå fortsatte de retweetas under hela natten tills det efter hand klingade av. Ryktena startades och spreds snabbare än någonsin med hjälp av ny teknik, men avfärdades lika snabbt med hjälp av densamma. Om man ser tillbaks lite på tillfällen då liknande rykten startats så kan de ha tagit flera veckor för kändisar att avfärda ryktena som osanna. Systemet var helt enkelt självsanerande.
Men det som är intressant är inte att ryktena startas. Det är helt naturligt att det sker i en grupp som överstiger 150-200 personer. Det intressanta är snarare syftet med att starta rykten som helt saknar verklighetsförankring.
Det visade sig ganska snabbt att det fanns en eller flera tjänster på nätet som genererar fejknyheter. En av dem är fakeawish.com.
Den enda anledningen jag kan se i att sprida denna typen av rykten är att använda den trafikökning som skapats av en stor världsnyhet. Man parasiterar helt enkelt på nyheten om Michael Jacksons död. På twitter innebar det att driva trafik till sin egen site eller till sina affiliatenätverk.
Man gör det för att tjäna pengar genom pageimpressions och bannerexponeringar.
Så håll ögonen öppna nästa gång en stor nyhet av ”Michael Jackon är död”-dignitet publiceras. Jag tror att vi bara sett början på vissa mindre nogräknade aktörers agerande att ”seeda” fejknyheter för att parasitera verkliga nyheter. Man använder kioskvältaren för att uppnå en slangbellseffekt för sina egna ”nyheter”.
Så fundera en extra gång innan du retweetar eller sprider en ”nyhet” som du inte fått bekräftad via en tillförlitlig källa. För det enda man gör genom att urskillningslöst vara med och sprida den digitala skogsbranden är att spela bluffmakarna i händerna. I torsdags tog Michael Jackson omedelbart steget in i digitala medier och tog utrymme på samma sätt som när han sålde lösnummer åt både tabloider och dagstidningar under hela 1980- och 90-talen.
Nu när alla med minimal insats helt plötsligt är publicister på en digital arena så är vi på samma sätt även ofrivilliga annonssäljare.
Kravet på källkritik har aldrig lyst så starkt med sin frånvaro som nu. Samtidigt så är nätverken extremt självsanerande.
Och baksidan och framsidan av nya digitala medier blev i torsdags natt och fredags morse plötsligt väldigt uppenbar.
Finns ingen goda utan dåliga i världen. Rykyterna var vad hjälpte Irans protestionerna men på samma sätt spridade fel nyheter.
Tänkvärt inlägg. Jag upphör aldrig att fascineras över hur människor väljer att profitera när världens ögon dras mot ett och samma håll.
Drar mig till minnes alla sajter som startades för att skänka pengar efter 911. Många visade sig vara fejk, och härmade avsiktligt förstås Röda Korsets manér och bildspråk.